tisdag 21 april 2015

Det kilsågade golvet

Kilsågat golv i Villa Hyacint


Nu har äntligen Villa Hyacint golv i stora rummet. Rummet är cirka 25 kvadratmeter. Det är ju inte så där väldigt stort, men då man önskar sig ett kilsågat gammaldags golv så känns varje kvadratmeter.

Det känns endera i plånboken eller kroppen. Peik valde att det skulle "kännas i kroppen". Så han gjorde det själv, från början till slut! Tre stycken granar gick åt. Kilsågade golv har används sedan mycket länge tillbaka. De är nog det "ursprungliga" trägolvet.

  
Här ska det bli golv!


Förr i tiden var man väldigt mån om att kunna använda hela trädet maximalt. De kilsågande bräderna  är därför formade enligt hur trädet ser ut. Smala i toppändan och breda vid roten. Då man lägger ett kilsågat golv placeras plankorna omväxlande rot och toppända. På så vis hålls golvet i en rak linje hela vägen.


Ståtlig gran på ungefär 80 år


Vi har turen att ha några stora granar på vår mark. En del av dem börjar blir i rätt så dåligt skick och därför är det enbart bra att få bort dem innan de faller av sig själv. Granen försurar marken vilket inte heller är riktigt önskvärt. I varje fall inte på de ställen som de stod. De hör inte riktigt hemma där så att säga.


Riktskär och fällskär på plats..snart smäller det!

Utav tre träd fick Peik ut cirka 6 stycken stockar. En del i riktigt rejäla dimensioner. De bredaste planken är ungefär 35-40 centimeter breda...och det är snyggt!


Sågverket Timmerjiggen och sågen Jonsered Raket 621 från slutet av 1960 talet och Peik årsmodell 1975
Kvalitén känns på vikten! Svärfar Kalle får ta i med krafttag.

Peik har ett litet sågverk som heter Timmerjiggen och tillverkas av Logosol. Det är ingen högteknologisk dyr grej, men har fungerat rätt bra till det här projektet. Tack vare sågverket har vi nu de mest fantastiska golv! Det har tagit tid, massor med tid! Däremot har det enbart kostat lite bensin till sågen, vilket ju är en liten tröst. Så nu var det klart då, eller...? Njaaa efter att golvet har torkat, hyvlats, slipats, oljats, spikats polerats...suck tänk om man kunde ta det med ro..så där som katten..


Lucy och Lurifax tar sig en tupplur på fönsterbrädet

tisdag 14 april 2015

Höns kan samarbeta på hög nivå!

Tripp Trapp och en mörk Trull


En vecka efter påsk var det kläckt. Tre stycken kycklingar såg dagens ljus. En svart och två gula. Nog är det spännande vad djur förmår. Två hönor har samarbetat och ruvat på ägg tillsammans. Det har varit roligt att se dem ligga där tätt intill varann näbb mot näbb, dag ut och dag in.

Jag har tidigare trott att höns inte är så där värst intelligenta djur, men faktum är att jag har ändrat åsikt. De är nog inte så dumma som man kunde tro. En del färsk forskning har gjorts som påvisar det också.  Våra härliga hönsmammor kan bevisa det. De har ibland ruvat turvis. Då dem ena har ruvat har den andra kunnat gå och äta eller annars bara sträcka på benen.



Två mammor och tre barn


Dessa härliga hönsmammor har inte bara ruvat tillsammans utan sköter nu också gemensamt om de små. Den svarta hönsmamman Bodil är av den rastlösa sorten. Hon brukar lämna sina små i rätt så tidigt skede, så det här med att samarbeta med en annan hönsmamma är kanske inte alls så dumt faktiskt.

Ljusa hönsmamman Lina är otroligt skyddande och vänligt inställd till de små. Hon har tålamodet som krävs så här i början. Bodil vill för all del också ta hand om dem men det blir lite klumpigt ibland.

  

Stiliga profiler


Mammorna verkar inte heller ha nog skillnad vilken av kycklingarna de sköter om och värmer. De är alla lika välkomna till vem som helst av mammorna oberoende av färg. Det är härligt att se! Nära på rörande faktiskt. Inga tendenser till rasism här inte. Jag skulle inte vara förvånad, om det är tack vare det här fantastiska samarbete som de här dunbollarna överhuvudtaget har klarat livet. Våren har ändå varit rätt så kall och det är inte länge som kycklingarna skulle överleva i äggen om de blivit kalla.    


Här finns det hjärterum

Fantastiska dundertanter är dessa hönor! Nu får man bara hålla tummarna för att fortsättningen också blir  framgångsrik. Ett hem har kycklingarna redan bara de växer till sig lite först. Vi ska inte inte ha flera höns själv, de får inte bli för många. Något enormt stort hönseri vill vi inte ha. Det ska vara så många att man minns allas namn. Då är det passligt tycker jag.