onsdag 30 december 2015

Gott nytt år!

Ett gott nytt och händelserikt år alla läsare!
Bild tagen av Gia Fagerström år 2006. På bilden är ett naturväsen, se noga efter..




tisdag 29 december 2015

En reflextion om hur det var då, ja, förr i tiden alltså!

Vår härliga utsikt här på kullen, den är vacker oberoende av årstid


Vintern kom på allvar nu. Snö är det ju inte speciellt mycket av men fruset och kallt är det. På vintern är det lite krångligare att bo på landet. Speciellt om man bor i ett gammalt hus som kräver att man eldar för att hålla värmen.

Dagarna äts upp av rutiner. Man lagar mat, matar djuren, sköter stallet, kör ved och, ja just det,  eldar. Man gör vad man måste och det andra får vänta, så enkelt är det.



Iskall sikt


För att klara livhanken här i norden har människor genom alla tider förberett sig för vintern.

Människor har samlat mat åt sig själv och husdjuren inför vintern. Till en del lever traditionen vidare ännu idag.Till exempel svamp och bär plockningen. Det är ju ett arv från tiden då människan var en jägare och samlare. Det arvet går ju mycket länge tillbaka i tiden men är ändå mycket aktuellt idag. Kanske det är någon slags "överlevnads gen" som säger oss att är en viktig handling? Spännande tankeexperiment tycker jag!



En liten värmande stråle


Konsten att konservera, torka och röka kött och fisk, förvara de odlade grönsakerna på rätt sätt var en livsnödvändighet förr i tiden. Så också att skaffa sig ett rejält vedförråd och tillverka varma kläder. Ja och mycket mera därtill. Det praktiska kunnandes betydelse var stor.

På gårdarna fanns stora förråd där maten kunde lagras i årtal. Redan på 1500 talet torkade man gädda, gös, braxen och sik. De staplades upp som ved i travar. Konsten att röka kött och fisk är en yngre metod att tillvara ta maten.  



Frusna öglor


Det som människor förr gjorde på vintern var tvättade. Ofta tänker jag på det då jag slår sönder isen i hästarna dricka kärl. Att en kall vinterdag stå där och slå på isen och plocka bort bitarna är att få den där ultimata kontakten med vintern, brrr. Då tänker jag ofta på dess arma kvinnor som förr i tiden stod och tvättade i iskallt sjövatten!

Tvätta byke gjorde kvinnorna ofta i mars och december. Det gjordes sittande på knä på en brygga eller stående till knäna i det iskalla vattnet! Om det var is på vattnet så fick man först hugga en vak. En sådan berättelse kan man läsa i boken Stora boken om livet förr : En torparflicka som tjänade på en bondgård 1905. "Det var så kallt att kläderna som vi klappade frös ihop och vi såg ut som isstoder. Så bar det då iväg hem den långa vägen, frusna, isiga och gråtfärdiga, men bykas skulle det..." (Stora boken om livet förr, J.Fredlund, 1981)



Iskallt och stenhårt

fredag 25 december 2015

God fortsättning på julen gött folk!




Vi firade julafton i salen igår. Du milde vilken stämning det var att samlas där. Vårt salsbord är fyra meter långt så det finns gott om plats. Bordet är ursprungligen från en skola och är ett bockbord som väger som synden.

Peiks och mina föräldrar var här och firade med oss. Min mamma tyckte att det liknade en sådan där "Carl Larsson jul" med alla levande ljus och och eld i kakelugnen. Visst måste jag hålla med henne.




Jag tror att vi aldrig har haft en sådan fin julgran som vi har i år. Den var en "julblomma" från vår granne. Så fin är den med massor av kottar. Det var nästan lite synd att pynta den, den var ju så fin naturlig. Fast självklart måste barnen få ha det nöjet att de får pynta den. Mest har vi halm dekorationer och annat naturligt pynt så den blev nog mycket bra ändå.




Nu har vi tänkt att vi skall hålla vår sal varm hela vintern. Tidigare år har vi mest använt den på sommaren och på julen. Däremellan har den fått stå kall och oanvänd på vintern. Så gjorde man ofta förr i tiden också. Då som nu handlade de enbart om ekonomi. Det vill säga, man hade inte råd att värma upp hela huset vintertid. Orsaken till att vi nu tänker lite annorlunda är att då den häftiga nyrenässans kakelugnen blir ordentligt varm så värmer den upp både salen och vårt sovrum. Kanske det ändå är oekonomiskt tänkt att inte använda den eldstad som kanske är mest effektiv? Så nu i år gör vi en test.



söndag 20 december 2015

Välkomna att ta en titt in i vårt kråkslott!

Knacka på kråkslottets dörr..


Jag skrivit väldigt lite om vårt bostadshus här på bloggen. Orsaken till det är att mesta av Peiks och min  tid har gått åt till att bygga upp Villa Hyacint, bygga om ladugården, sköta djur och barn. Sen utöver det de dagliga sysslorna som på en gård med djur är många. Sedan måste man ju jobba också för att få allt att gå i runt. Det är inte alltid en enkel ekvation.  Nu har vi äntligen fått lite tid över att rusta på huset vi bor i också. Utvändigt har det inte ändrat speciellt mycket sen vi flyttade hit. Däremot har det nog skett en hel del förändringar på insidan. Barnen har äntligen fått egna rum. Det var verkligen en nödvändighet! Om barnens rum  kommer jag att skriva mera senare.

  
Nygammalt redan vid ingången


Vi har rivit bort dörren som går från verandan i i själva huset och ersatt den med dörrar som tidsenligt passar huset. Den tidigare dörren var en fanér dörr från 1950-talet som var låg och besvärlig att få fast. I många långa år har jag retat upp mig på den vansinnigt tokiga dörr. Nu är glädjen stor då huset äntligen har fått en entré som heter duga!

 De nuvarande dörrarna som Peik skickligt nog har byggt in i nya karmar är från början på 1800-talet och har kvar sin patina och charmanta slitage. Sedan skall Peik ännu bygga innerdörrar. Det är nog en nödvändighet för att ha en chans att behålla lite värme inomhus på vintern.

Värme är ju inget som man är direkt bortskämd med då man bor i ett hus som är en god bit över 100 år. Det drar kallt i alla knutar.. Väggen mellan huset och verandan har känts oerhört kall alla vintrar. Vi har nu fått svaret på varför. Den väggen saknade isolering! Veranda är inte heller isolerad så inte undra på att hallen i huset har varit hiskeligt kall. Nu isolerar vi väggen mellan huset och verandan riktigt rejält och hoppas på en förbättring.

Vi isolerar den med Ekovilla som är tillverkad av en slags pappersmassa. Den är både ekologisk och ofarlig för både villa, människor och djur. 

   
Kärleken till tofsar inspirerad av en tv profil..


Vårt bostadshus har aldrig passat in i min dröm om ett litet näpet lanthus på landet. Då vi flyttade hit tyckte jag det var både fult, bullrigt och opersonligt. Det var inte alls ett hus i min smak. Jag har alltid gillat små röda stugor och gör ännu det. Fast ändå börjar jag nog gilla vårt hus mer och mer. Mycket har vi ju format om. Till stor del har vi återställt rumsindelningarna, bytt ut alla innerdörrar till dörrar som passar till husets ålder. Målat, fejat och fixat lite här och där. Nu börjar det sakta ha effekt! Nu börjar jag också gilla det. Dessutom har jagnu  mer och mer börjat se fördelarna med de stora ytorna. Ju större ytor ju mera möjligheter finns det.

Ju mera vi fixar och formar huset ju mera påminner det om ett stor kråkslott! Underbart konstaterar jag skrattande! Vem vill inte ha ett kråkslott? De vill väl alla människor?!


Det kilsågade golvet


Vi har ett litet rum som är som ett förmak till salen. Det har jag tagit till mitt arbetsrum. Det rummet hade tidigare plastmatta på golvet och spånskivor på väggarna. I taket var också spånskivor. Under de fanns ett vackert tak med pärlspont. De tog vi självklart fram. Golvet tömdes på glasull och ersattes med spån. Sedan satte vi in brett kilsågat golvplank som målades med grå linoljefärg.


Mitt lilla arbetsrum


I rummet fanns inte mycket kvar av det gamla spännpappet under spånskivorna. Det var synd. Därför valde vi att lämnade stockväggarna synliga så som de var. Det ända jag gjorde var tvättade de med såpa och vatten.


Vitrinskåp av annorlunda modell


Vårt hus är fyllt av loppis fynd och arvegods. Ett gammalt hus ser enbart bra ut med en salig blandning av möbler. Enbart antikvitet är inge krav. Vårt senaste fynd är ett vitrinskåp som har stått i ett  läkarmottagningsrum. Skåpet är gjort helt i plåt och är hur fint som helst. Dit har jag plockat gamla fotografier, antika hattar och skor, Peiks stensamling och mycket mera.


Lite ljus här och lite ljus där


Jag gillar saker som är personliga och annorlunda. Färdiga Ikea lösningar är inget för mig. Ett hem är hem först då de återspeglar de som bor där. Vårt kråkslott börja sakta bli vårt hem och oj du milde vilket hem!


"Kakelugnsgubben" vaktar i salen

Jag önskar alla läsare en riktigt fin och trevligt jul! Njut av era personliga hem!