onsdag 6 april 2016

"Lite Pippi Långstrump" i varje rum???



Nu får det räcka med sorg och bekymmer! Visst har det varit en hel del tråkigheter men våren är på antågande och dags att rycka upp sig. Vi har en veranda som inte är den där gammaldags romantiska typen som vi helst skulle önska oss men ibland får man göra det bästa av det man har. I varje fall tills vi får råd att bygga om lite.


Verandan är antagligen byggd någon gång på 1960 talet och passar stilmässigt inte riktigt ihop med huset. Jag brukar ändå pynta upp den till våren och varje år får den lite olika interiör. I verandan experimenterar jag vilt!  I år går det nästan genomgående i grått. Jag har skojat med Peik då jag har svept runt med penseln och uttryck mig på följande sätt "lets go grey all the way"!   


För någon vecka sedan hade en av våra barn en kompis på besök. Då pappan kom efter tösen sin så gick vi på en liten guidad tur genom huset. Hans spontana uttryck var "det är lite Pippi Långstrump" i varje rum! Jag tyckte det var riktigt underhållande sagt  och tyckte inte det mista illa om kommentaren. Perfekta stilrena ytor är inget för oss. Här är det lite stökigt och bökigt men spännande och innehållsrikt!

Här kommer ett  bild potpurri med lite "Pippi" stämpel från två rum... fortsättning följer..





Kalle och Lotta har insikt och vi utsikt..



Undervisningsmaterial i hallen



Verandan i industri-lant stil i år

Grått grått grått..

Hemgjord anslagstavla med nostalgi

Grått grått grått..

Lampa i retrostil

Framtida lappa och laga projekt

Peiks farfar på väggen i hallen

Huller om buller på skänken i hallen

fredag 1 april 2016

Sorg i pånyttfödelsens tid

Vårtecken


Oj oj oj de senaste halvåret har varit allt annat än trevligt här på Lillgård. Just då våren lite smått börjar visa sig så går vår 33 åriga islandhäst Barna Blesi bort. Så på ett halvt år har vi förlorat två hästar och en kanin. Nu är det ju så att de alla var ålderstigna så det det var ju inga märkligheter med deras död, men det är ju ingen större tröst.

 Jag hade en veterinär och titta på Barna blesi en månad före han bortgång och då konstaterades han frisk trots att han var mager och taning så visst blev det en överraskning att han sen ändå plötsligt går bort. Det är en märkligt tom känsla är det på gården då båda gamlingarna är borta. Fast ändå måste livet gå vidare och visst blir det en rejäl påminnelse om att inte ta någonting för givet och att leva här och nu! Vem har "tid" att göra det i dagens prestationsinriktade och tidspressade värld? 


Barna blesi i sin ungdom


Djuren lever i en annan verklighet än vi människor. Det är vad jag tror. Dom planerar inte och tänker inte framåt i tiden så som vi människor gör, eller gör dom? Dom verkar helt tillfreds med att leva här och nu för att nästa minut vara borta. Tar ingen stress inför morgondagen. Själv har min hälsa börjat tryta på grund av långvarig stress,  så jag umgås extra mycket med mina djur just nu. För att lära mig, just det..leva här och nu. Det är oerhört nyttigt, något som alla borde göra.

 
Barna blesi 33 år!

Jag hade fotograferat Barna blesi  massor den senaste tiden. Jag blev så glad då veterinären friskförklarade honom så jag tänkte skriva ett låångt inslag om honom här på bloggen. Nu blev det tyvärr inte så. Han var hästen som aldrig svek och som litade fullständigt på människor. En underbar häst med ett hjärta värt guld. Det finns massor att skriva om honom och en dag då det inte känns för tungt ska jag göra det men just nu är tiden inte inne för det. Just nu försöker jag finnas till för de som är kvar,  så mycket jag kan och... just det, hinner!