fredag 29 april 2016

Åsnor är livet!

Bilden tagen en solig dag i Augusti. Vårt härliga gamla stall som nu har nya invånare


Nu har Lillgård fått tillbaka liv och rörelse och det med rejäla mått! Peik och jag har diskuterat hit och dit om vad vi ska göra då fjordhästen Sussie och islands hästen Barna Blesi gick bort. Det där med att ha hästar är ju lite tudelat. Det är trevliga djur men de är också krävande. Hästar behöver program och de måste "hållas igång" för att må bra. Nu har vi två islands hästar kvar, Birta och Neisti. Det är okej och två hästar är vad vi eventuellt har tid att "hålla igång". Tanken på att skaffa flera hästar förkastade vi rätt snabbt. På grund av tidsbrist så är det ingen bra lösning. Däremot råkade vi hitta några åsnor till salu. Då vi såg dem så måste vi köpa dem, det var liksom kärlek vid första ögonkastet! Ibland blir man bara tvungen att följa sitt hjärta. Åsnor kräver inte regelbunden motion och träning lika intensivt som hästar. Det stärkte ytterligare beslutet.

Här på gården finns  Molly åsnan från förut. Hon är en liten åsna som är under 1 meter i mankhöjd. Hon har funnit här i lite på 2 år och lyckats charma in sig hon alla. Själv har jag varit galen i åsnor sen jag varit riktigt liten. Hästar och åsnor har alltid varit lika intressanta för mig. Just nu tycker jag rent av att åsnor är intressantare.


Sophie solar


Åsnan är ett ganska missförstått djur. Den klandras för att vara både lat och envis. Själv tycker jag att den varken är envis eller lat. Definitivt inte lat! Vår lilla Molly åsna är en riktig piggelin! Det är ändå värt att påpeka att åsna och häst är två totalt olika djur. Förvisso med några gemensamma drag men ändå helt olika. Åsnan tänker inte som en häst, därav agerar den inte heller som en häst. Kanske det är därför den är så missförstådd? Åsnan är inte heller lika utpräglat flockdjur som hästen, det gör att den inte ständigt behöver utmana sina vänner i hagen eller utmärka sig på något speciellt sätt. Åsnan är ett anspråkslöst och mycket intelligent djur!


Vår långbenta vackra Sophie


Vi har nu tre nya åsnor på gården. Ett sto på 19 år som har sett världen!  Hon heter Sophie och kommer ursprungligen från Frankrike. Före hon kom till Finland så har hon jobbat på tivoli i Tyskland. Sophie kan mycket,  men hon har antagligen också blivit illa behandlad vid något tillfälle. Män tycks hon inte riktigt lita på men mig tycks hon lita på rätt bra. Vi trivs mycket bra tillsammans Sophie och jag.  Sophie är en andalusisk åsna och är rejält hög. Hon mäter cirka 145 cm i mankhöjd. En stilig dam!


Till vänster: Fanny I mitten: Alf Till höger: Sophie


Vår andra åsna heter Fanny. Fanny kommer från Danmark och är en ungdom på 6 år. Fanny är en mycket vänlig och trevlig åsna och hälsar glatt då man kommer hem från jobbet. Fanny är antagligen inte så mycket arbetad med eftersom hon är så ung. Hon är lite skygg och osäker men kommer antagligen att bli en super trevlig åsna bara vi kommer igång och jobba med henne.

 Fanny har ett föl som heter Alf. Alf är enbart 8 månader och liknar mera på en kalv än ett åsneföl. Alf utmanar islandshästen Neisti stup i kvarten och Neisti ser nästan ut som om han skulle skatta ihjäl sig. Ändå måste tilläggas att en äldre valacks förmåga att fostra ett litet hingstföl är fantastiskt! Alf har på naturlig väg redan lärt sig massor hur man beter sig i flock och mot andra individer.

Frågan som vi fått många gånger sedan vi skaffade vår lilla åsneflock är: "Varför köper man åsnor?" Svaret är för att åsnor är fantastiska! Snälla, vänliga och mycket sällskapliga med människor. De förknippas inte heller med tävlingar, rosetter och pomppa och ståt. Sådant har aldrig tilltalat mig. Åsnan är ingen statussymbol i samma utsträckning som hästen. Det gillar jag!

Åsnan är en av människans tidigaste arbetskompanjon. Redan de tidiga egyptierna hade åsnan som drag och packdjur. Den har troget funnits vid människans sida genom historien. För den religiösa kanske det också har en viss symbolisk betydelse att Jesus red på en åsna och inte en häst?

Åsnan kunde vara det utmärkta sällskapsdjuret för den stressiga nutidsmänniskan. Åsnan innehar ett otroligt lugn och vill man samarbeta med den så får man lov att lugna ner sig själv också annars gör en åsna ingenting. Detta är ju beviset nog på åsnans intelligens för vem orkar väl egentligen med en galen stressboll.

Inga kommentarer: