Titta in i Villa Hyacint!

Min och alla andra tanters favoritblomma, pelargonen. Duken har ingen hunnit stryka.

Nu börja Villa Hyacint bli klar! Lite målfärg här och lite där och sedan är kåken äntligen klar. I fem års tid har vi jobbat på och nu börjar det ge resultat. Ett helt hus har Peik byggt. Fantastiskt tycker jag!

Stockstommen från 1920 talet är åter i användning efter att ha ledat i en hög i sju års tid. Då vi köpte stommen hade den redan legat i en hög under en presenning i fyra års tid. Sedan dröjde det ytterligare några år innan vi fick ihop byggnads ritningar på ett hus som ingen visste hur det såg ut då det enbart var en hög med stockar. Sedan väntan på byggnadslovet...tog också sin tid och inte var så enkelt. Fast skam den som ger sig! Nu står kåken här på kullen och är hur vacker som helst.

   

Min morgon..

Så fort som golvfärgen hade torkat i verandan och det lilla rummet så bar jag dit några granna trasmattor och ett bord med tillhörande stolar. Vilken härlig känsla! Det var lite samma känsla som jag mindes att jag hade då jag som liten flicka städade min lekkoja på våren. Oj vad roligt det var och vad fint de blev! Ibland blir man så barnsligt förtjust trots sina 44 år på nacken.

I dag på morgonen drack jag kaffe på verandan endast iklädd morgonrock. Utanför hördes glatt lekande barn. Vilken bra början på dagen! Skämtsamt har vi kallat Villa Hyacint för vår sommarstuga. Vad är väl mera lyxigt än att enbart gå upp för en backe på hemgården så är man i sommarstugan?   

Färgkomposition!

Villa Hyacint står högt uppe på en kulle och det är en mycket varm plats. I dag kändes det fantastiskt skönt att sitta där i verandan och ge sig lite tid att njuta. Det har jag inte haft tid att göra före nu.

Färgfrosseri av stora mått!

Verandan i Villa Hyacint är väldigt färggrann. Inget är så väldigt mycket planerat, istället är det lite spontant inrett och målat. Jag slänger ihop en massa färger lite huller om buller så får man se vad det blir. En regel som jag ändå allt håller mig till är att jag blandar färgerna själv. Med pigment som är av de traditionella sorterna. Ultramarin blå, grön umbra, titanvitt, bränd terra och obränd terra är de färger som jag använt. Som effektfärger på vissa platser har jag använt mig av ett svart pigment som heter kimrök. Vid färgsättning av ett rum är det inte heller färgen i sig som är så viktig, utan hur färgerna samverkar med varandra. 

Bordet är ett litet konstverk i sig.

Golvet är däremot målat med en golvfärg som är färdigköpt och bruten i butiken. Det bör väl erkännas att den blev i grannaste laget!

Jag hade tänkt mig att golvet skulle vara brunt. Då jag inte hade möjligheten att själv skaffa färgen så Peik for iväg. Från affären ringde han och undrade hurudan färg han skulle välja. Jag försökte förklara att en rödbrun färg ungefär som några av våra återanvända plankor som vi har i lilla rummet. Peik kommer gladeligen hem med en färg som kan beskrivas som aningen mörkare än julrött. Jag målade några försiktiga drag på några av plankorna och ja...den var super fin! Långt i från brun men ack så vackert röd! En lite olycklig Peik drar en lättnads suck.. Jag njuter av att se hur trasmattorna i tusen färger framträder mot det glatt röda!

Rött golv och granna mattor.

Stolarna som jag har inrett verandan med är några vrak som vi har haft på stalls vinden. En del har limmats om för att igen bli stadiga och användbara. En del har varit utan sitsar och stoppningar. Tyget som jag har använt har jag fått av min mamma. Ett stadigt och glatt tyg från 1970 talet. En salig blandning av många  färger och många tidsepoker ger en hemtrevnad som är guld värd! 

En bra början på dagen!