Visar inlägg med etikett Hus och byggnader. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hus och byggnader. Visa alla inlägg

söndag 16 oktober 2016

Halm och lera är en oslagbar kombination!

Lera och några spill av hästgödsel


Idag var det en lite varmare höst dag. Då måste jag passa på att göra något som jag länge tänkt att jag borde göra! Vårt stall är gammalt och lite dragit. Det må vara förlåtet då det är över 100 år gammal. På framsidan på stallet är stockarna framme. Självklart har vi tätat det med massor av lindrev. Ja eller åtminstone har det varit tätat med lindrev. Vilda fåglar behöver tydligen också isoleringsmaterial. De har plockat ut lindrev i mängder och massor. Så tydligen var lindrev inget bra alternativ... Nu har jag blandat ihop en tätning som inte borde vara lika attraktivt för dessa små liv. Lerklining! Tre magiska material som fungerar utmärkt ihop. Lera, halm och hästgödsel! Det är beståndsdelarna till en härlig lerklining.  Fantastisk kombination som aldrig slår fel.



Halm och färsk hästgödsel är fina produkter!


Lerklining har anor ända ner i vikingatiden. Mycket välbeprövat och dessutom ekologiskt till 100 procent. Det kostade oss dessutom ingenting. Hästgödsel och halm fanns 3 meter från stallet och leran är från mina föräldrars sommarställe. Ibland är det möjligt att göra vad som helst av nästan ingenting. Varför krångla till det i onödan, då lösningen till problemet finns fram för näsan på en! Dessutom ser det så där ålderdomligt charmigt ut som jag gillar.  


Stallsvägg med färsk lerklining


Det fanns en tid för länge sedan då jag trodde att jag inte klarar av att fixa ihop lerklining. Jag läste recept för hur den skulle blandas och fixas. Funderade hit och dit. Jag trodde att det var invecklat och svårt. Idag vet jag bättre. Det är enkelt bara man får lite känslan för hur konsistensen skall vara. Det måste fästa på underlaget. Gör det de så har man lyckats. Den känslan får man om man vågar prova. 

Nu är de här ju ett stall och då kan ju hästskit användas, men inte väl i bostadshus tänker ni väl? Faktum är att de fungerar lika bra på bostadshus också. till och med invändigt! I vårt förra hus tätade jag stockarna i köket med lerklining och det fungerade super bra! Draget var borta och någon lukt från gödsel fanns inte. Det kan rekommenderas!

Lerklining kan också användas på hela väggar och man önskar en "rappad" yta. Leran för inget illa åt stockar tvärt om. Klimatet inomhus blir ofta mycket behagligt och ytan vackert matt. Ytan går också att måla på om man inte gillar lerans naturliga grön gråa färg! Ibland är det bra att inte låta sig luras av handels dyra och avancerade material, utan istället göra något av de som råkar finnas bakom husknuten.


Halm hästgödsel och lera. Fantastisk kombination som bör användas mera!



onsdag 14 september 2016

Äntligen rustar vi igång vårt vackra lantkök!

Köket före förvandlingen

Köket efter förvandlingen


Vårt kök har under de 8 år som vi har bott här haft ett 1980 tals utseende. Det har av praktiska orsaker fått vara så. Köket är så otroligt viktigt rum. Där är man ju mest hela tiden. Med småbarn är det inte så lätt att rusta upp ett kök, därav har det fått vara. Tills nu! En dag fick jag nog och tänkte dags att göra något.

Väggarna var ut skålade med spånskivor och mellan skålningen och stockväggen fanns det glasull. Man får tacka gudarna att det inte hade läckt vatten in på isoleringen för då hade följderna kunnat vara förödande. Taket i köket var även de ut skålat och täckt med treetex skivor av något slag. De har vi rivit bort och fram kom det gamla fina plank taket.



Kökets utseende då vi började..


Då vi rivit bort otaliga lager med tråkiga spånskivor började det komma fram intressanta gamla tapeter. Härligt! Äntligen började husets själ komma i dager! Huset började på sätt och vis berätta sin historia. Vi beslöt oss för att spara alla dessa lager bakom en ny pärlspontpanel. Panelen gjordes som bröstpanel som köket i begynnelsen har haft.






 Längst under tapeterna var stockarna målade  två lager. Ena lagret var en gulockra nyans i limfärg och under den vit limfärg med stänk målning. Den gulockra färgen är nu delvis synlig. Lite sliten och ojämn men det kan man leva med tycker jag.









Jag tycker att de slitna stockväggarna samspelar otroligt väl med den nytillverkade pärlspontpanelen. Det slitna stärker enbart det hemtrevliga utseende. Det ser enbart äkta och rätt ut i gamla hus.



Hellre många små rutor än en stor!


Då spånskivorna var borta kunde vi klart se att husets ursprungliga fönster varit mycket höga. Cirka 170 m höga. Det är ingen billig affär att byta fönster på vårt hus, de är många och värdefulla. Så vi bestämde oss för att byta ut enbart ett fönster just nu. Det blev otroligt effektfullt och hela rummets miljö förbättrades.



Katten Lisas småttingar Lars_Elvis och Ella


På golvet var det ohyvlade bräder, på det spånskiva och ovanpå den en plastmatta. Plastmattan har förvisso varit praktisk att ha i alla dessa år men nu fick den flyga ut med buller och bång! Köket är ca 50 kvadratmeter stort och nu mötte vi på ett problem. Vad skulle vi ha på golvet. Vad vi än skulle ha valt så skulle det ha kostat nära på en förmögenhet.

Spånskivan och plastmattan var ute och kvar var enbart de ohyvlade bräderna. Ohyvlade bräder kan man väl inte ha som ett köksgolv? Eller kan man? Hos oss är det nu så. Ohyvlade bräder som behandlas på olika sätt för att experimentera och se hur de ändrar med tiden. Hur säkert var det att de förr i tiden hann stå och hyvla golv bräder i stugorna? Det är något jag har undrat över en längre tid faktiskt. Dessutom måste de ju hyvlas för hand antar jag. Jag är ingen historiker och har därför inte svaret på frågan, jag har bara en stilla undran. Nu har vi haft golvet så här i cirka 2 veckor och hittills har de fungerat utmärkt bra.


Brödstångshållare och utbytt fönster som passar i stilen


I köket framkom de gamla brödstångshållarna som varit gömda bakom skivorna. Nu har de fått komma fram. Tanken är att ännu en lång brödstång skall sättas dit så småningom. Glädjen är stor då köket äntligen börjar få tillbaka sitt gammal gedigna utseende. Ännu väntar själva köksutrustningen, just nu har vi inte ens vatten indraget i köket eftersom vi även byter de verkligt slitna vatten rören. Något som är ett verkligt stort behov. Vi har heller ingen el dragen ännu så det är långt kvar till målet.. ändå känns det helt ok!


Interiörbild 

söndag 20 december 2015

Välkomna att ta en titt in i vårt kråkslott!

Knacka på kråkslottets dörr..


Jag skrivit väldigt lite om vårt bostadshus här på bloggen. Orsaken till det är att mesta av Peiks och min  tid har gått åt till att bygga upp Villa Hyacint, bygga om ladugården, sköta djur och barn. Sen utöver det de dagliga sysslorna som på en gård med djur är många. Sedan måste man ju jobba också för att få allt att gå i runt. Det är inte alltid en enkel ekvation.  Nu har vi äntligen fått lite tid över att rusta på huset vi bor i också. Utvändigt har det inte ändrat speciellt mycket sen vi flyttade hit. Däremot har det nog skett en hel del förändringar på insidan. Barnen har äntligen fått egna rum. Det var verkligen en nödvändighet! Om barnens rum  kommer jag att skriva mera senare.

  
Nygammalt redan vid ingången


Vi har rivit bort dörren som går från verandan i i själva huset och ersatt den med dörrar som tidsenligt passar huset. Den tidigare dörren var en fanér dörr från 1950-talet som var låg och besvärlig att få fast. I många långa år har jag retat upp mig på den vansinnigt tokiga dörr. Nu är glädjen stor då huset äntligen har fått en entré som heter duga!

 De nuvarande dörrarna som Peik skickligt nog har byggt in i nya karmar är från början på 1800-talet och har kvar sin patina och charmanta slitage. Sedan skall Peik ännu bygga innerdörrar. Det är nog en nödvändighet för att ha en chans att behålla lite värme inomhus på vintern.

Värme är ju inget som man är direkt bortskämd med då man bor i ett hus som är en god bit över 100 år. Det drar kallt i alla knutar.. Väggen mellan huset och verandan har känts oerhört kall alla vintrar. Vi har nu fått svaret på varför. Den väggen saknade isolering! Veranda är inte heller isolerad så inte undra på att hallen i huset har varit hiskeligt kall. Nu isolerar vi väggen mellan huset och verandan riktigt rejält och hoppas på en förbättring.

Vi isolerar den med Ekovilla som är tillverkad av en slags pappersmassa. Den är både ekologisk och ofarlig för både villa, människor och djur. 

   
Kärleken till tofsar inspirerad av en tv profil..


Vårt bostadshus har aldrig passat in i min dröm om ett litet näpet lanthus på landet. Då vi flyttade hit tyckte jag det var både fult, bullrigt och opersonligt. Det var inte alls ett hus i min smak. Jag har alltid gillat små röda stugor och gör ännu det. Fast ändå börjar jag nog gilla vårt hus mer och mer. Mycket har vi ju format om. Till stor del har vi återställt rumsindelningarna, bytt ut alla innerdörrar till dörrar som passar till husets ålder. Målat, fejat och fixat lite här och där. Nu börjar det sakta ha effekt! Nu börjar jag också gilla det. Dessutom har jagnu  mer och mer börjat se fördelarna med de stora ytorna. Ju större ytor ju mera möjligheter finns det.

Ju mera vi fixar och formar huset ju mera påminner det om ett stor kråkslott! Underbart konstaterar jag skrattande! Vem vill inte ha ett kråkslott? De vill väl alla människor?!


Det kilsågade golvet


Vi har ett litet rum som är som ett förmak till salen. Det har jag tagit till mitt arbetsrum. Det rummet hade tidigare plastmatta på golvet och spånskivor på väggarna. I taket var också spånskivor. Under de fanns ett vackert tak med pärlspont. De tog vi självklart fram. Golvet tömdes på glasull och ersattes med spån. Sedan satte vi in brett kilsågat golvplank som målades med grå linoljefärg.


Mitt lilla arbetsrum


I rummet fanns inte mycket kvar av det gamla spännpappet under spånskivorna. Det var synd. Därför valde vi att lämnade stockväggarna synliga så som de var. Det ända jag gjorde var tvättade de med såpa och vatten.


Vitrinskåp av annorlunda modell


Vårt hus är fyllt av loppis fynd och arvegods. Ett gammalt hus ser enbart bra ut med en salig blandning av möbler. Enbart antikvitet är inge krav. Vårt senaste fynd är ett vitrinskåp som har stått i ett  läkarmottagningsrum. Skåpet är gjort helt i plåt och är hur fint som helst. Dit har jag plockat gamla fotografier, antika hattar och skor, Peiks stensamling och mycket mera.


Lite ljus här och lite ljus där


Jag gillar saker som är personliga och annorlunda. Färdiga Ikea lösningar är inget för mig. Ett hem är hem först då de återspeglar de som bor där. Vårt kråkslott börja sakta bli vårt hem och oj du milde vilket hem!


"Kakelugnsgubben" vaktar i salen

Jag önskar alla läsare en riktigt fin och trevligt jul! Njut av era personliga hem!



fredag 16 oktober 2015

Stallets före och efter bilder

Mycket skrot och skräp..


Just nu känner jag mig otroligt trött på allt vad heter renovering och restaurering. Villa Hyacint krävde en hel del av den sorten hela våren och därefter har projekten avlöst varandra i jämt takt. För tillfället håller restaurerar vi ett rum i vårt bostadshus som är tänkt att bli barnens rum. Det går sakta framåt men det känns lite motigt.

Förutom allt byggande och rustande så kräver alla byggnader dessutom ett årligt underhåll för att hållas i skick. Det gör att det känns lite extra jobbigt. Ibland känns det som om det inte går framåt överhuvudtaget även om man sliter på. Ett av de där årliga jobben är att underhålla stallet. Det är jag väldig mån om eftersom djur nog "sliter" på byggnader rejält. Nu har jag kalkat stallet och det är lysande vit. Färg och nyans har varierat i färg för varje år. Ibland har jag använt slamfärg,  ibland min egentillverkade lerfärg och ja, i år blev det då den traditionella kalkfärgen.

 Då jag hade kalkat färdigt så måste jag sätta mig en stund och begrunda vad vi har ändrat på i stallet från den tid då vi flyttade in. Det var i Januari 2009. Det är så lätt att glömma, så tacka vet jag fotografier! De är guld värda! När man ser på dem då minns man... Här kommer några klassiska före och efter bilder.


 
Stalls sidan i ladugården, hade av förre ägarna används som maskinverkstad och förråd
Vi gjorde en öppning till ladugårds sidan i byggnaden och byggde boxar




Här fanns bland annat ett bord fullt av gamla traktordelar och alla handa ting. Väggen var rejält isolerad men många mössbon

Nu är här en timrad stockutbyggnad som ibland fungerar som hönshus men även som djurens matförråd. Det här året är stallet målat i rött och grått.


Jag är barnsligt förtjust i sådana här före och efter bilder. Frustrationen är hög då det gått så länge mellan bilderna att det är svårt att hitta den där rätta "före" bilden. Bilden som är tagen från rätt vinkel och beskriver bäst men här är några försök i varje fall. Mörkt och dystert är det.

Det som är det absolut vackraste i vårt stall är dekorationerna i gjutjärn som finns mellan boxarna. De är nästan för fina i vårt annars rätt så anspråkslösa stall. Dekorationerna hade tydligen inte varit så speciella för den förra ägaren. Han hade slängt ut dem i skogen! Vi hade mycket bråttom att rädda dem då vi hade köpt stället. De är ursprungligen från Helsingfors stads stall och från tiden då Helsingfors ännu hade hästar som drog spårvagnarna.

De hästdragna spårvagnarna invigdes år 1891 på sommaren. De stackars krakarna fick antagligt ta i rejält. Hästarna jobbade tre timmar per dag och det var säkert vad de klarade av. Spårvagnarna drogs med hästkraft enbart i tio år.




Dekorationerna är riktiga antikviteter och i år har jag äntligen hunnit sköta om dem. Jag har slipat och slipat och slipat.. sen har jag oljat in dem med rå linolja och ett svart pigment som heter kimrök. Jag tillsatt också lite grön umbra för att påskynda torkningsprocessen.

Dekorationerna  är fyra till antalet, den ena var söndrig men nu är även den lappad och lagad. De är otroligt vackra och imponerande funktionella dessutom. I stallet i Helsingfors stod hästarna antagligen i spiltor, då var det ju ännu viktigare med ett skydd emellan så hästarna kunde få lite ro från en eventuellt närgången granne.  Här på landet hos oss fungerar de också utomordentligt väl.  Hela resten av stallet då? De fungerar också utomordentligt väl.

Med våra islandshästar och fjordhäst  så fungerar en gammal ladugård bra trots att den är lite kall och dragig. Mollyåsnan erbjuds ett täcke...

Då jag nu studerat de gamla fotografierna så måste jag också medge att  har det hänt mycket. Visst har det gett resultat trots allt.. imorgon biter vi i med nya friska tag!







söndag 19 juli 2015

När funktion blir vackert!

De vackraste av handtag


Kan funktionella saker vara vackra? Det tycker jag. Det saker som är vackrast är de som är gjort med kärlek av en människohand och fyller en funktion. Jag är bland annat stormförtjust i smidda prylar. Speciellt handtag. Vilket härligt hantverk! Gjort med största skicklighet och personlighet.


Stenar radade för hand


Det som är gjort för hand har sina defekter. Defekter som enbart ser rätt ut. Det ska bara vara så på  något vis. Det ser levande och intressant ut.

 
Slitet och gammalt som allting annat...


Förr hade väl i princip funktionen all betydelse. I varje fall i enkla stugor med små ekonomiska medel. Visst har väl viljan att dekorerat alltid funnits hos människor. Självklart måste den också har haft  en betydelse,  men i första hand måste man väl ändå överleva?  Det man måste ha för sin överlevnad det skaffade man väl först, eller?

Det smidda  handtaget var dyrt då precis som nu. Då hade man det sedan i hela sitt liv. För att det var kvalitativt och stod tillräckligt väl mot slitaget för att räcka för flera generationer. Tänkvärt tycker jag. Det borde bevisligen visa på att hantverk är lönsamt att köpa. En god investering.



Smidda handtaget på (pyntad) ek ådrad dörr


 I Villa Hyacint har jag tänkt mycket på att låta funktionen styra i första hand. Jag har försökt att inte krångla till det i onödan, eller lägga dit en massa finesser som inte hör hemma där. Jag tycker att det har fungerat rätt väl. Visst har jag målat lite här och där så helt utan dekorationer är stugan ju inte. Men jag har ändå försökt att låta det vara enkla funktionella lösningar på hyllor, skåp och dörrar.


Klassiska praktiska hyllan


Funktionen på gamla lås som inte fälls in är fantastiskt enkelt och smart system. Helt användbart ännu i dag. Kanske aningen klumpigt och rostigt. Det gnisslar och klagar men vad gör det?


Gammal gnällig och slitet


Blommor är pyntet jag inte kan vara utan. De ska då i första hand vara pelargoner. Oj denna härliga blomma!


Pyntet!

fredag 3 juli 2015

Beundrad och godkänd Villa Hyacint!

Litet fönster med gamla glas


Idag hade vi slutgranskning på Villa Hyacint. Från det lokala byggnadskontoret kom en ung trevlig herreman för att titta på stugan. Den blev klart godkänd! Härligt, nu kan man äntligen slappna av. Ett extra plus måste byggnadsgranskaren få för sin högaktning för gamla hus. Han förstod mycket bra värdet med att bevara dem på bästa sätt.


Villa Hyacint


På insidan är Villa Hyacint klar. De senaste dagarna har Peik och jag ägnat till att städa städa och åter städa.. och nu är det en hemtrevlig liten stuga.


Lilla rummet


Jag har tvättat alla fönster, så nu ser man hur fina de gamla glasen är. Handblåsta och bubbliga. Bågarna har jag laserat med rå linolja och pigmentet obränd terra. Det har varit originalfärgen på bågarna.

Panelen i lilla rummet är målad med en köpt linoljefärg. Den heter Allbäck linoljefärg. Färgnyansen heter Billnäs grön. Färgen är svensk men säljs också i Finland. Då man köper den kan den kännas aningen dyr men då man börjar måla så märker man att en liter räcker hur långt som helst. Med andra ord är den en prisvärd färg. Den rekommenderas varmt.


Skåp mot målad brädvägg


Villa Hyacint har inga eldstäder, åtminstone inte ännu. Så där som muren och eldstaden en gång vart gapade stora hål. De har vi nu slagit ohyvlade bräder för. Bräderna är av rejäla dimensioner, 200 mm. En del av dem är återanvända från från ett annat bygge. Där hade de använts som gjutformar. Jag skrapade av resterna från betongen och sedan slog vi upp dem. Det blev lite krångligt då de kombinerades med med moderna bräder. De återanvända var gråa och slitna medan de nya var ljusa. Då tog jag äppelvinäger och blandade i ett pigment som heter kimrök. Kimrök är ett svart pigment men om man enbart sätter i lite av det så fungerar det som lasyr.Det målade jag de nya bräderna med.

Då det torkar så ser de ut som gamla gråa bräder. De passade då utmärkt väl ihop med de gamla bräderna. Ett alternativ till vinäger är också pilsner. Det här kallas drickamålning och är ett mycket gammalt sätt att måla på. Det är roligt att måla på det sättet, dessutom är det billig färg.


Hylldekoration gjord av Bosse 6 år


Mot väggen med bräder har jag ett en byrå som jag hittade på loppis. Den hade kvar sin gamla ursprungsmålning.  Målningen imiterar ett finare träslag. Den form av målning kallas ådringmåleri. Jag är fullständigt galen i möbler som har kvar originalmålningar.

Ovanpå byrån är ett gammalt drängskåp som råkade passa utmärkt på byrån! Drängskåpet har jag haft i köket i vårt stora hus tills nu. Jag har ändå alltid tänkt mig att de ska till Villa Hyacint. Skåpet är målat på insidan. Det är meningen att de ska stå med dörrarna öppna så man kan se de fina kärlen innanför. Hyllorna är dekorerade med med en billighets spets, gjord av tidningspapper.

  
Ett av fönstren i stora rummet


Jag är nu i full gång med att inreda stora rummet i Villa Hyacint. Det kommer att inredas med både gamla skänkar, soffa, stolar, bord och en gammal tramporgel.


Lilla rummet


Det kilsågade golvet är ännu under torkning. Det är nertryckt på plats och ligger löst ännu tills vidare. Det funkar utmärkt väl att ändå använda rummet. De tunga bräderna gungar lite på med vad gör det. Det blir bara lite extra charmigt. Till hösten har vi tänkt spika fast det. Då drömmer vi om att använda smidd spik. Om plånboken tillåter så kanske...


Soligt golv i stora rummet


Väggarna i det stora rummet är delvis målade. Jag har här använt drickamålning gjort på vinäger och pigmentet grön umbra. Sedan har jag dekorations målat med en en schablon som föreställer franska liljan.


En variation av franska liljan


Det stora rummet är fantastiskt ljust. Det har dessutom den mest fantastisk utsikt! Jag kommer att låta rummet ha en mycket gammal prägel. Här kommer inga paneler eller motsvarande. Enbart stockväggar som delvis är målade. 


Gungstol är ett måste i alla gamla stugor

måndag 29 juni 2015

Titta in i Villa Hyacint!

Min och alla andra tanters favoritblomma, pelargonen. Duken har ingen hunnit stryka.


Nu börja Villa Hyacint bli klar! Lite målfärg här och lite där och sedan är kåken äntligen klar. I fem års tid har vi jobbat på och nu börjar det ge resultat. Ett helt hus har Peik byggt. Fantastiskt tycker jag!

Stockstommen från 1920 talet är åter i användning efter att ha ledat i en hög i sju års tid. Då vi köpte stommen hade den redan legat i en hög under en presenning i fyra års tid. Sedan dröjde det ytterligare några år innan vi fick ihop byggnads ritningar på ett hus som ingen visste hur det såg ut då det enbart var en hög med stockar. Sedan väntan på byggnadslovet...tog också sin tid och inte var så enkelt. Fast skam den som ger sig! Nu står kåken här på kullen och är hur vacker som helst.

   
Min morgon..


Så fort som golvfärgen hade torkat i verandan och det lilla rummet så bar jag dit några granna trasmattor och ett bord med tillhörande stolar. Vilken härlig känsla! Det var lite samma känsla som jag mindes att jag hade då jag som liten flicka städade min lekkoja på våren. Oj vad roligt det var och vad fint de blev! Ibland blir man så barnsligt förtjust trots sina 44 år på nacken.

I dag på morgonen drack jag kaffe på verandan endast iklädd morgonrock. Utanför hördes glatt lekande barn. Vilken bra början på dagen! Skämtsamt har vi kallat Villa Hyacint för vår sommarstuga. Vad är väl mera lyxigt än att enbart gå upp för en backe på hemgården så är man i sommarstugan?   



Färgkomposition!


Villa Hyacint står högt uppe på en kulle och det är en mycket varm plats. I dag kändes det fantastiskt skönt att sitta där i verandan och ge sig lite tid att njuta. Det har jag inte haft tid att göra före nu.



Färgfrosseri av stora mått!


Verandan i Villa Hyacint är väldigt färggrann. Inget är så väldigt mycket planerat, istället är det lite spontant inrett och målat. Jag slänger ihop en massa färger lite huller om buller så får man se vad det blir. En regel som jag ändå allt håller mig till är att jag blandar färgerna själv. Med pigment som är av de traditionella sorterna. Ultramarin blå, grön umbra, titanvitt, bränd terra och obränd terra är de färger som jag använt. Som effektfärger på vissa platser har jag använt mig av ett svart pigment som heter kimrök. Vid färgsättning av ett rum är det inte heller färgen i sig som är så viktig, utan hur färgerna samverkar med varandra. 


Bordet är ett litet konstverk i sig.


Golvet är däremot målat med en golvfärg som är färdigköpt och bruten i butiken. Det bör väl erkännas att den blev i grannaste laget!

Jag hade tänkt mig att golvet skulle vara brunt. Då jag inte hade möjligheten att själv skaffa färgen så Peik for iväg. Från affären ringde han och undrade hurudan färg han skulle välja. Jag försökte förklara att en rödbrun färg ungefär som några av våra återanvända plankor som vi har i lilla rummet. Peik kommer gladeligen hem med en färg som kan beskrivas som aningen mörkare än julrött. Jag målade några försiktiga drag på några av plankorna och ja...den var super fin! Långt i från brun men ack så vackert röd! En lite olycklig Peik drar en lättnads suck.. Jag njuter av att se hur trasmattorna i tusen färger framträder mot det glatt röda!


Rött golv och granna mattor.


Stolarna som jag har inrett verandan med är några vrak som vi har haft på stalls vinden. En del har limmats om för att igen bli stadiga och användbara. En del har varit utan sitsar och stoppningar. Tyget som jag har använt har jag fått av min mamma. Ett stadigt och glatt tyg från 1970 talet. En salig blandning av många  färger och många tidsepoker ger en hemtrevnad som är guld värd! 


En bra början på dagen!