Djuren vintern och vardagen!

Bosse och Calletuppen

Då man har djur så får man stå i och jobba så det känns vintertid. Djuren behöver mera mat och bör serveras vatten också vintertid. Dessutom behöver de skydd mot köld och drag. Vardagen ätes upp av rutiner, allt man orkar och hinner med är det där nödvändigaste för att alla ska klara sig.

Höns är köldkänsliga, speciellt tupparna som fryser kammarna och påsarna under hakan rätt snabbt. Våra höns är lantrashöns och de borde klara sig lite bättre än de ädlare sorterna. Om de stämmer vet jag inte eftersom vi aldrig har haft de ädlare att jämföra med. Våra höns bor i den nedre våningen i ladugården.

Väggarna är tjocka och håller drag borta. Hönsen har mått bra där trots temperaturer på -26 grader ute. De har tillgång till värmelampor. I hönshuset behövs nog någon värme källa vintertid annars mår de små liven nog inte bra.

Till vänster Neisti och till höger Birta

Våra islandshästar Neisti och Birta har faktiskt fått ha täcken på då det var som kallast. Om de verkligen behöver det vet jag inte, kanske jag vill stilla mitt eget samvete enbart. De har i varje fall varit otroligt pigga och glada då de har varit kallt! De leker med varandra och verkar ha hur roligt som helst. Nu då det är blidare väder är tempot märkbart långsammare.


 

Cincin

Vi har haft en gäst här på gården några månader. En långbent och vacker häst av lite ädlare sort. Hon kallas Cincin. En känslig och klok häst är hon. Cincin hade ett mycket varmt och lyxigt täcke på sig då de var som kallast. Under hade hon ännu ett tunnare täcke till.  Det behövdes nog för hon tyckte inte att det var de minsta trevligt med köld. Nu har Cincin flyttat till ett annat stall som är rätt nära där ägaren bor och verkar trivas bra.

Åsnan Molly

Åsnan Molly gillar inte heller vintern och kölden. Molly har ett ylletäcke som jag sytt av en gammal filt. Ibland brukar hon också ha en gammal grå arméfilt på sig. De är kanske inte det vackraste men de fyller sin funktion. Dessutom vet vi ju att allt klär en skönhet. Molly älskar värme och solsken precis som sin ägare!

Molly-fåret

Våra får Molly-fåret och Iris-Doris är pigga och glada på vintern. De bor vintertid i ladugården med hästarna men är ute på dagarna. Får är ju väl utrustade för att klara våra vintrar, ändå har jag nog märkt att de fryser om näsan rätt så snabbt. Huden på fårets nos är tunn och rätt så utsatt.

 Hösten var ju rätt så varm och då märkte man nog att fåren inte tyckte om det. Med vintern  kom piggheten!

Iris-Doris

Fåren Molly och Iris-Doris är de mest underbara får. De följer en som hundar. Varje morgon promenerar de med mig eller Peik från ladugården till hagen och på kvällen snällt tillbaka. Får är härliga djur som kan bli hus sociala som helst.

Till vänster roliga Iris-Doris och till höger allvarliga Molly-fåret 

Den där romantiska bilden av att bo på landet med djur och natur runt omkring sig..Finns den, eller är den en påhittad bild av någon som aldrig varit i närheten av den? Finns det överhuvudtaget någon slags romantik runt allt de där? Det är självklart upp till var och en av oss men för mig är svaret nej. Vintertid finns det nog inget romantiskt i att bo som vi gör. Tvärt om faktiskt. Det är ett mycket jordnära och en daglig påminnelse om ingenting kan tas för givet. Däremot är bilden en annan på sommaren..eller.. njaa..