lördag 31 december 2016

Året som kom och gick!




Året 2016 går mot sitt slut och det nya året skall snart inledas med raketer och fyrverkeri av alla de slag. För mig har det varit ett händelsefyllt år. Speciellt hösten har varit fartfylld. Ja den gick fullständigt i arbetet tecken.

Eftersom jag jobbar som freelance så har jag tidvis massor med jobb och tidvis nästan inget alls. Hela hösten har jag varit på "resande fot" . Sångstunder på äldreboenden har varit jag haft mycket av, men jag har också jobbat som FMT musikterapeut. Mellan varven har jag också fungerat som gitarrlärare. Jag älskar att jobba med musik! Mångsidigare arbetsverktyg kan jag inte tänka mig.

Musik är ett världsspråk som kan användas för att öppna kanaler hos och mellan människor. Kan få människor som inte kan tala att sjunga, kan få slutna människor att öppna sig. Musik lockar fram skratt och samhörighet men i bland också tårar. Tårar är inte alltid av ondo,det kan faktiskt vara tvärt om. Dom är ofta ett tecken på att något som länge funnits inom människan fick en chans att komma ut.

Mitt sätt att jobba ska inte att få människor att prestera eller att lära sig något specifikt. Inte ens då jag jobbar som gitarrlärare kan jag helt släppa terapitankarna. Jag påpekar ständigt åt mina gitarrelever att de ska hitta sitt personliga sätt att spela på. Det finns många vägar att välja mellan för att nå ett mål. Det finns inte två exakt likadana människor, inte två exakt två likadana hjärnor. Varenda människa är en individ och har sitt sätt att agera, lära, utvecklas och delta. Det är det jag bygger mitt arbete på. Jag vill ge plats för individen, människan.








Trots att jag gillar det jag gör så måste jag ändå i ärlighetens namn medge att jag varit trött. Det ger massor att jobba med människor men de tar också en hel del. För att göra ett bra jobb så kräver det ju en viss energinivå och närvaro. Det är ju något som antagligen alla som jobbar inom vården, skolorna, dagis och andra liknande områden, mycket väl känner av.







Året 2016 har varit ett otroligt lärorikt år för mig. Jag gett mig själv tid att tänka, vila och reflektera.. Jag är inte längre lika prestationsinriktad. Jag är fortfarande väldigt mån om att sköta mina jobb, där känner jag stort ansvar, men måtta med allt. Jag har lär mig prioritera om både inom yrkeslivet och privat. Kanske det är ett typiskt kvinnligt beteende att alltid vara duktig och på sin topp. Det är ju vansinne, vem orkar hålla på så i längden? Män är kanske bättre på att stänga av och hoppa in i sin "nothing box". Jag har också funnit min "nothing box" och går dit och tar mig en lur så jag orkar fira nyår!

GOTT NYTT ÅR !

fredag 23 december 2016

God Jul!

Sofie och Molly

Jag önskar er läsare en god ju och gott nytt år!


söndag 16 oktober 2016

Halm och lera är en oslagbar kombination!

Lera och några spill av hästgödsel


Idag var det en lite varmare höst dag. Då måste jag passa på att göra något som jag länge tänkt att jag borde göra! Vårt stall är gammalt och lite dragit. Det må vara förlåtet då det är över 100 år gammal. På framsidan på stallet är stockarna framme. Självklart har vi tätat det med massor av lindrev. Ja eller åtminstone har det varit tätat med lindrev. Vilda fåglar behöver tydligen också isoleringsmaterial. De har plockat ut lindrev i mängder och massor. Så tydligen var lindrev inget bra alternativ... Nu har jag blandat ihop en tätning som inte borde vara lika attraktivt för dessa små liv. Lerklining! Tre magiska material som fungerar utmärkt ihop. Lera, halm och hästgödsel! Det är beståndsdelarna till en härlig lerklining.  Fantastisk kombination som aldrig slår fel.



Halm och färsk hästgödsel är fina produkter!


Lerklining har anor ända ner i vikingatiden. Mycket välbeprövat och dessutom ekologiskt till 100 procent. Det kostade oss dessutom ingenting. Hästgödsel och halm fanns 3 meter från stallet och leran är från mina föräldrars sommarställe. Ibland är det möjligt att göra vad som helst av nästan ingenting. Varför krångla till det i onödan, då lösningen till problemet finns fram för näsan på en! Dessutom ser det så där ålderdomligt charmigt ut som jag gillar.  


Stallsvägg med färsk lerklining


Det fanns en tid för länge sedan då jag trodde att jag inte klarar av att fixa ihop lerklining. Jag läste recept för hur den skulle blandas och fixas. Funderade hit och dit. Jag trodde att det var invecklat och svårt. Idag vet jag bättre. Det är enkelt bara man får lite känslan för hur konsistensen skall vara. Det måste fästa på underlaget. Gör det de så har man lyckats. Den känslan får man om man vågar prova. 

Nu är de här ju ett stall och då kan ju hästskit användas, men inte väl i bostadshus tänker ni väl? Faktum är att de fungerar lika bra på bostadshus också. till och med invändigt! I vårt förra hus tätade jag stockarna i köket med lerklining och det fungerade super bra! Draget var borta och någon lukt från gödsel fanns inte. Det kan rekommenderas!

Lerklining kan också användas på hela väggar och man önskar en "rappad" yta. Leran för inget illa åt stockar tvärt om. Klimatet inomhus blir ofta mycket behagligt och ytan vackert matt. Ytan går också att måla på om man inte gillar lerans naturliga grön gråa färg! Ibland är det bra att inte låta sig luras av handels dyra och avancerade material, utan istället göra något av de som råkar finnas bakom husknuten.


Halm hästgödsel och lera. Fantastisk kombination som bör användas mera!



onsdag 5 oktober 2016

Limfärgen!



Vårt kök jobbas på ständigt och hela tiden. Det går inte så snabbt som man kanske skulle önska sig. Det är skolor, jobb, djur med mera som måste få sin beskärda del. Fast ändå så framskrider köksprojektet så där sakta men säkert, vackert så!

Jag har målat muren ovanför köksspisen. Den hade lite 1980s stuk över sig med brungula kakel. Jag knackade bort kaklen och målade i limfärg en marmorering där kaklen hade varit.





Jag grundade först hela muren med vit limfärg. Sedan bröt jag med pigment olika färgen. Marmoreringen består mest av grön umbra.  Att marmorera i limfärg är lite krångligt. Resultatet ser man först då färgen har torkat. Färgen är märkbart mycket mörkade så länge den är våt. Resultatet är hyfsat och jag är rätt nöjd med marmoreringen.




 Då jag hade marmoreringen klar hade jag fortfarande hur mycket färg kvar som helst. Jag beslöt mig då för att experimentera lite och se om mina dekorationsmålare kunskaper ännu finns kvar, ens en liten del av dem.. Jag drog då några långa streck uppåt med en helt vanlig moddlare. Av strecken växte så småningom fram en blomstjälk av lite märklig modell.  Oj vad jag njöt av att få måla vilt och oplanerat! Jag använder sällan något mönster eller färdig modell. Jag bara drar på och så blir det vad det blir. Då man målar åt sig själv så spelar det ju ingen roll. Det är ju bara att måla om ifall resultatet inte blev bra.




Blomstjälken är målad i ultramarin, gul ockra, grön umbra och brun umbra. De pigmenten blir mycket vackra i limfärg. De får en fin lyster, ser fräscha och pigga ut. Då jag ville ha de färgerna tog jag lite av den vita grundfärgen skilt i en burk. Blandade i pigment och spädde ut med vatten, tills konsistensen var passlig.

Limfärgen är fantastiskt trevlig att dekor måla med. Det trots att den sätter en på prov rätt mycket. Med limfärg måste man bara våga! Det går inte speciellt bra att bättra på efteråt. Det är bara att ta ett djupt andetag, ta stadigt grepp om penseln och dra dit vad man i sitt huvud visualiserar. Sen blir det vad det blir.

Limfärgen är giftfri, ekologisk har mycket gamla anor. Det fungerar inomhus på mur, spännpapp, gipsskivor och på ohyvlat trä. Limfärgen är vattenbaserad och utomhus är det inte lyckat att använda limfärg. Den är inte lika stark som till exempel slamfärgen som också den är vattenbaserad. Nej limfärgen är en inomhusfärg och en mycket bra sådan.Limfärgen tål inte vatten i stora mängder så i badrum fungerar den definitivt inte. Ändå måste jag nämna att jag för många år sedan målade väggarna i en blomaffär i limfärg. I blomaffärerna är ofta luftfuktigheten hög och jag var aningen osäker på om limfärg därför var ett bra val. Ägaren till affären var mycket beslutsam om att vi skulle prova med limfärg i varje fall, vilket vi gjorde. I alla år som affären var aktiv fungerade limfärgen utmärkt väl! Jag var förvånad och glatt överraskad.




Limfärgen har används i flera hundra tals år i såväl slott som stuga. En av orsakerna till det är säkert för att ingredienserna varit lätta att få tag på. I princip innehåller vit grundfärg enbart tre ingredienser: Krita lim och vatten. De tre viktiga beståndsdelarna som behövs för att laga en färg. Bindemedel, utfyllnadsmaterial och vätska.

Limfärgen är en fantastisk färg! Ändå är den inte alltid omtyckt, den ställer ofta till det. Då man önskar måla över den så är den krånglig och svår. Att måla ny limfärg på gammal kan vara krångligt. Det nya lagret måste vara tunnare än det underliggande. En latexfärg  går inte att måla på limfärg. Då kommer allt ner, både latex och limfärg. Så ja,  limfärgen är både älskad och hatad. Fast ändå är den så vacker och man lär sig gilla den då man först blir lite bekant med den.




 Recept på traditionell vit limfärg: 5 kg krita, 100 g pärllim och 2,8 l vatten.

Häll lim i en burk och töm vatten på så det täcker limmet. Låt limmet svälla över natten. Vattnet som har blivit över häller man i ett ämbar och däri kritan så det bildar en ö i vattnet. Låt det sedan stå över natten. Rör inte om före följande dag. Följande dag värmer man pärllimmet som inte får koka, enbart sjuda. Vatten bad är att rekommendera. Blanda om kritan och vattnet och tillsätt därefter limmet i ämbaret med vatten och krita. Det är bra om man har en kompis som rör om med en  visp på borrmaskin tillika som man häller i det varma limmet.

 Sätt i gång gott folk och bekanta er med en av de äldsta färger som någonsin används!




onsdag 14 september 2016

Äntligen rustar vi igång vårt vackra lantkök!

Köket före förvandlingen

Köket efter förvandlingen


Vårt kök har under de 8 år som vi har bott här haft ett 1980 tals utseende. Det har av praktiska orsaker fått vara så. Köket är så otroligt viktigt rum. Där är man ju mest hela tiden. Med småbarn är det inte så lätt att rusta upp ett kök, därav har det fått vara. Tills nu! En dag fick jag nog och tänkte dags att göra något.

Väggarna var ut skålade med spånskivor och mellan skålningen och stockväggen fanns det glasull. Man får tacka gudarna att det inte hade läckt vatten in på isoleringen för då hade följderna kunnat vara förödande. Taket i köket var även de ut skålat och täckt med treetex skivor av något slag. De har vi rivit bort och fram kom det gamla fina plank taket.



Kökets utseende då vi började..


Då vi rivit bort otaliga lager med tråkiga spånskivor började det komma fram intressanta gamla tapeter. Härligt! Äntligen började husets själ komma i dager! Huset började på sätt och vis berätta sin historia. Vi beslöt oss för att spara alla dessa lager bakom en ny pärlspontpanel. Panelen gjordes som bröstpanel som köket i begynnelsen har haft.






 Längst under tapeterna var stockarna målade  två lager. Ena lagret var en gulockra nyans i limfärg och under den vit limfärg med stänk målning. Den gulockra färgen är nu delvis synlig. Lite sliten och ojämn men det kan man leva med tycker jag.









Jag tycker att de slitna stockväggarna samspelar otroligt väl med den nytillverkade pärlspontpanelen. Det slitna stärker enbart det hemtrevliga utseende. Det ser enbart äkta och rätt ut i gamla hus.



Hellre många små rutor än en stor!


Då spånskivorna var borta kunde vi klart se att husets ursprungliga fönster varit mycket höga. Cirka 170 m höga. Det är ingen billig affär att byta fönster på vårt hus, de är många och värdefulla. Så vi bestämde oss för att byta ut enbart ett fönster just nu. Det blev otroligt effektfullt och hela rummets miljö förbättrades.



Katten Lisas småttingar Lars_Elvis och Ella


På golvet var det ohyvlade bräder, på det spånskiva och ovanpå den en plastmatta. Plastmattan har förvisso varit praktisk att ha i alla dessa år men nu fick den flyga ut med buller och bång! Köket är ca 50 kvadratmeter stort och nu mötte vi på ett problem. Vad skulle vi ha på golvet. Vad vi än skulle ha valt så skulle det ha kostat nära på en förmögenhet.

Spånskivan och plastmattan var ute och kvar var enbart de ohyvlade bräderna. Ohyvlade bräder kan man väl inte ha som ett köksgolv? Eller kan man? Hos oss är det nu så. Ohyvlade bräder som behandlas på olika sätt för att experimentera och se hur de ändrar med tiden. Hur säkert var det att de förr i tiden hann stå och hyvla golv bräder i stugorna? Det är något jag har undrat över en längre tid faktiskt. Dessutom måste de ju hyvlas för hand antar jag. Jag är ingen historiker och har därför inte svaret på frågan, jag har bara en stilla undran. Nu har vi haft golvet så här i cirka 2 veckor och hittills har de fungerat utmärkt bra.


Brödstångshållare och utbytt fönster som passar i stilen


I köket framkom de gamla brödstångshållarna som varit gömda bakom skivorna. Nu har de fått komma fram. Tanken är att ännu en lång brödstång skall sättas dit så småningom. Glädjen är stor då köket äntligen börjar få tillbaka sitt gammal gedigna utseende. Ännu väntar själva köksutrustningen, just nu har vi inte ens vatten indraget i köket eftersom vi även byter de verkligt slitna vatten rören. Något som är ett verkligt stort behov. Vi har heller ingen el dragen ännu så det är långt kvar till målet.. ändå känns det helt ok!


Interiörbild 

fredag 15 juli 2016

En liten stuga vid namn Villa Lunda-Wilda!

Efter några timmars kämpande så är den på vagnen beredd att åka till sitt nya hem


 Då jag var liten hade jag en lekstuga som jag tyckte väldigt mycket om. Jag var inte riktigt så "flickig" av mig, så lekar med dockor var väl inte så vanligt i lekstugan. Däremot samlade jag på fjärilar och grodor. De bodde i alla möjliga burkar och ämbar där i lekstugan.

Stugan var i varje fall i aktiv användning alla dagar. Det var min egen lilla borg! Jag tror att jag var 4 år då min pappa byggde den till mig. Året var då 1974 och den byggdes av rivningsvirke. Virket var en spontad panel  från en hundra år gammal kåk. Ett virke som bevisligen var av bästa kvalité för de är i imponerande skick ännu i dag. 


Hemma på vår gård!


Då jag hade växt upp och inte brydde mig om någon lekstuga längre tog mina brorsbarn över omsorgen av lekstugan och på senaste tiden även mina egna barn. Så den har varit otroligt älskad av många. Min mamma och jag har sedan länge pratat om att flytta lekstugan hem till oss. Eftersom mina egna barn på så vis kunde ha större glädje av den så än att enbart ha tillgång till den då de är hos mormor och morfar.

En mulen dag i September beslöt Peik och jag att göra ett försök. Efter cirka 2 timmars kämpande med både mans och kvinnokraft talja och rep så hade vi den upp på släpkärran! Framsidan på lekstugan fick lite skador och ena hörnet på taket men inget värre ändå. Välbyggd lekstuga är det som tålde dessa törnar med rätt små skador!


Hemma på gården i väntan på avlastningen. Notera julgardinerna färdigt i fönstren!


Då vi kom hem till vår gård med stugan drog Peik den med talja och stockar under som den rulla på. Nu var den på plats och på våren började vi rusta i gång den. Vi bytte hörn bräderna som var svaga och i dåligt skick. De nya hörn bräderna var av rivningsvirke från en hundra år gammal kåk. Skrämmande hur historien upprepar sig! Lekstugan som är byggd av enbart rivningsvirke, fixas nu igång och restaureras med rivningsvirke. Lekstugans fönster är riktiga fönster med kittfals och alla finesser. De restaurerar jag också och de blir hur fina som helst. Listerna kring fönstren lagas också nya av Peik. Därefter fixar Peik kant bräder till taket. Det har den aldrig haft förut och plötsligt ser hela stugan mycket bättre ut. Uppe på nocken har jag lagar lite dekorationer. Dekorationerna är gjorda av gamla delar från en gammal spinnrock som inte gick att rädda längre.


Stugan tar form..


Lekstugan har också en fristående veranda. Där bytte Peik ut lite delar som var ruttna men i stora drag var den i rätt bra skick. Brädfodringen skrapade jag noggrant. Jag använde värmeblåsare för att få bort de många lager färg. Sedan är hela stugan målad med linoljefärg av god kvalité.


Veranda med sittplats


Jag målade stugan i en neutral beige färg och valde i stället att låta detaljer vara färgstarka. Lekstugan är ju ändå så söt i sig själv att det inte behöver vara någon utstickande färg på hela stugan. Under fönstren blommar rosa och vita pelargoner. Det är en sak som jag själv som liten skulle ha velat ha men som min mamma tyckte var onödigt. Hon tänkte antagligen att jag ändå inte minns att vattna dem och därför bättre att där inte är några blommor. Nu är där blommor i varje fall och både mina mina barn och jag gillar det.

Nu är stugan igen i användning alla dar! Precis så som den var då jag själv var liten. Både Ludvig och Wilma har alla tänkbara projekt på gång där i stugan och det är fantastiskt roligt.


Pelargoner självklart!


På insidan har Peik och jag rivit ut alla tråkiga spånskivor som hade målats med latexfärger. Istället har vi spikat upp pärlspontpanel i både tak och på väggar. Den är målad på insidan med samma färg som på utsidan. För Peik och mig tycks det inte spela någon roll om vi fixar igång ett stort hus eller liten lekstuga det skall ändå göras ordentligt. Ingen liten ytremont här inte!

Vid något skede skall jag också laga fönsterluckor till stugan men de ännu låta vänta. Stugan är nu i mycket gott skick och bör hålla i många år framåt. Vår lekstuga står för våra ideal på ett väldigt påtaglig sätt. Återanvändning lönar sig! Denna härliga lilla stuga är 40 år gammal! Byggd av bästa tänkbara kvalitéts virke. Den är dessutom byggd av en, då som nu betyder mycket för mig,  min egen pappa! Historiens vingslag! Stugan har dessutom fått ett eget namn. Jag har plockat bokstäver från Ludvig och Wilmas namn och blandat ihop dem lite huller om buller så då blev de... Villa Lunda-Wilda!


Stugan i all sin prakt!


tisdag 7 juni 2016

Café set a la Karina!



Ibland kan det där uttrycket "man tager vad man haver" ha en stor betydelse! Jag har en längre tid velat ha ett litet café set. Jag tycker att det är något speciellt med dessa set med enbart bord och två stolar. Mycket vackrare och charmigare än de där stora pompösa borden, med mängder av tillhörande stolar som ändå används rätt så sällan. Café set är ju dessutom märkbart förmånligare. Jag hade tittat mig omkring i flera affärer efter något passligt set, när det plötsligt visade sig att jag blev tvungen att vänta mycket längre på min lön en jag hade räknat med. Det planerade café set köpet fick låta vänta.

De där med att vänta hör inte till mina starkaste sidor, så jag beslöt mig för att titta runt på stalls skullen, källaren och skjulet.. Nu skulle det fixas till ett café set! Jag hade en gammal trätunna som jag hade införskaffat på loppis förra sommaren. Den hade svävat runt och fyllt lite olika funktioner. Ibland som vattentunna, ibland som förvaringsplats för krattor osv. Lite lekfullt svängde jag den upp och ner..ett litet perfekt utebord! Sedan plockade jag ner några stolar från stalls skullen. Där hade de stått bortglömda och dammiga hur länge som helst. De passade utmärkt till mitt café set! Nu hade jag mitt set helt gratis och unikt så det förslår. De gamla sprutkannorna med sina bucklor och hål passar utmärkt i sammanhanget. Hellre lite nött och slitet än perfekt och tråkigt!




Vårt café set är precis vid trappan till vårt bostadshus och trappan fyller jag med massor av blommor alla somrar. Jag blir alltid lika av att komma hem till ett hus som pryds av blommor. De kan man inte ha för mycket av! Blommorna passar utmärkt ihop med det hemgjorda café set, de flesta av blommorna är gåvor från dagisbarnen där Peik jobbar.  Det ger ju det lite extra värde dessutom.




Stolarna är gjorda i helträ så de tål en del väder och vind. Visst kommer de att vara slitna efter en sommar men vad gör det?  Då sköter man om dem före de läggs i vinterförvaring för att sedan användas på nytt nästa säsong. Jag tycker inte att det är ingen stor grej att sköta om sina möbler och underhålla dem. Det är ju priset man betalar om man väljer naturmaterial. Däremot tycker jag att det är ett pris värt att betala för. Ett mycket vettigare alternativ än det underhållsfria plastmaterial som idag erbjuds i mängder och massor.




Vi njuter av vårt café set. Personligen blev de tusenfalt bättre än ett nytt alternativ. Dessutom är det ekologiskt så det förslår. Känslan då man har skapat något eget är mycket härligare än då man köper nytt och färdigt. Värdet av att vara kreativ är stort! Fråga vilken gammal gumma eller gubbe som levde i Finland efter kriget. Då fanns det varken pengar eller varor. Då måste människor kunna tillverka själv och det var precis vad de också gjorde. Då var händighet och kreativitet det viktigaste av allt. Lite av de sättet att tänka kunde spara både ekonomiska och ekologiska resurser idag. Kanske man kan låta bli att köpa ibland..



lördag 28 maj 2016

Andlighet och tron på det onaturliga!



Det är mycket sällan som jag pratar om andlighet eller om att "tro på gud". Jag hör inte till kyrkan längre, har inte hört dit på ca 3 år. Jag har absolut inget emot gud och jag är ingen ateist. Djupt inom mig har jag nog en tro på någon gud i någon form. Orsaken till att jag skrev ut mig var att jag tyckte inte jag hade någon nytta av att höra till kyrkan. Jag var ju aldrig dit, engagerade mig aldrig i några program där. Brydde mig inte om vad som stod i Kyrkpressen och vem som har blivit prästvigd osv. Jag är inte kyrkligt gift heller. Däremot hör mina barn till kyrkan och är döpta i den lutherska evangeliska kyrkan.

 


Så de här med andlighet då? Vad är det, finns det sånt? Även om jag inte är speciellt kyrklig av mig så är jag dess mera andlig och spirituell av mig! Det är starkt i mig och tycks faktiskt bli starkare ju äldre jag blir. Det är ändå ett ämne jag sällan pratar om och om jag gör då med vissa utvalda enbart. Orsaken till det är att, ja just det, det är lätt att bli dårhets förklarad om man berättar att man "ser spöken" .. Det känns inte heller rätt att tala högt och brett om sådana saker. Att hållas tyst är att visa respekt och värdighet mot oroliga andar.




Jag har inget speciellt behov av att få uppleva något onaturligt. Jag jagar inte efter sådant, men jag upplever sådant. Det går i perioder, ibland mycket och ibland inget alls. Så nu har jag berättat det för allmänheten! Nu vet ni. Sen kan man ju förstås fråga sig, är det så ovanligt då? Det tror jag faktiskt inte. Om människor saktade av tempot och så att säga "kände efter" lite mera så tror jag att många skulle märka att de innehar förmågan.  Det sägs att sådana här förmågor går i arv, det tror jag också att de gör. Min mormor var väldigt känslig. Hon såg gengångare och andar, "kände på sig" vad som skulle hända, kände igen platser som hon omöjligt hade kunnat vara på tidigare. Ja listan kan göras hur lång som helst.

De finns människor som skrattar bort såna här andliag förmågor. Det är ju upp till var och en hur man vill ställa sig till sånt. Jag brukar ändå försvara mig med motargumentet att "vi människor vet inte allt,vi ser inte allt och kan inte allt". Så en viss ödmjukhet är helt bra att ha.




Jag vet att jag ärvt min mormors andliga förmåga. Jag har antagligen alltid veta om det men kanske inte riktigt vetat hur jag ska ställa mig till det. Det har också tagit tid att veta hur jag ska hantera det. Ibland måste man också stänga av och inte ständigt vara "online".

De är inget märkvärdigt det är bara en viss känslighet och mottaglighet att ha en andlig förmåga. Så speciellt är det inte. Det ändrar inte heller mitt liv på något häpnadsväckande sätt, det är ju inte så att jag kan förutse nästa veckas lottonummer.



torsdag 5 maj 2016

onsdag 6 april 2016

"Lite Pippi Långstrump" i varje rum???



Nu får det räcka med sorg och bekymmer! Visst har det varit en hel del tråkigheter men våren är på antågande och dags att rycka upp sig. Vi har en veranda som inte är den där gammaldags romantiska typen som vi helst skulle önska oss men ibland får man göra det bästa av det man har. I varje fall tills vi får råd att bygga om lite.


Verandan är antagligen byggd någon gång på 1960 talet och passar stilmässigt inte riktigt ihop med huset. Jag brukar ändå pynta upp den till våren och varje år får den lite olika interiör. I verandan experimenterar jag vilt!  I år går det nästan genomgående i grått. Jag har skojat med Peik då jag har svept runt med penseln och uttryck mig på följande sätt "lets go grey all the way"!   


För någon vecka sedan hade en av våra barn en kompis på besök. Då pappan kom efter tösen sin så gick vi på en liten guidad tur genom huset. Hans spontana uttryck var "det är lite Pippi Långstrump" i varje rum! Jag tyckte det var riktigt underhållande sagt  och tyckte inte det mista illa om kommentaren. Perfekta stilrena ytor är inget för oss. Här är det lite stökigt och bökigt men spännande och innehållsrikt!

Här kommer ett  bild potpurri med lite "Pippi" stämpel från två rum... fortsättning följer..





Kalle och Lotta har insikt och vi utsikt..



Undervisningsmaterial i hallen



Verandan i industri-lant stil i år

Grått grått grått..

Hemgjord anslagstavla med nostalgi

Grått grått grått..

Lampa i retrostil

Framtida lappa och laga projekt

Peiks farfar på väggen i hallen

Huller om buller på skänken i hallen